För en vecka sedan publicerades en artikel på Bibelsällskapets hemsida om de nya textfynden i ”Skräckens grotta” i Nahal Hever, Israel. Läs mer här.
Ett av textfynden, bestående av ett par sammanhängande fragment, innehåller delar av en grekisk översättning av Sak 8:16–17. Hittills har bara en bild av texten gjorts tillgänglig. Delar av texten går att läsa även med utgångspunkt från bilden. Men det ska sägas att en säker återgivning av bokstäver som är otydliga eller bara delvis bevarade rent fysiskt, kräver ett närstudium av fragmenten som sådana. Inte desto mindre finns det ett värde i att göra en preliminär analys av texten och de läsarter (textvarianter) som finns belagda i detta fynd. Här följer en transkription rad för rad av de delar av texten som går att urskilja med hjälp av fotografiet ovan (Photo by Shai Halevi, courtesy of the Israel Antiquities Authority). Text inom klammer går inte att uttyda med säkerhet. Klammer med tre punkter markerar ställen där text antingen ursprungligen har funnits innan manuskriptet gick sönder eller ställen där texten inte kan läsas utan närmare undersökning. De ord som det går att utläsa har jag översatt och försett med kommenterande noter.
[…]
[…] N […]
ON […] AL
[…] EI[RĒ]NIKON […] ”fredlig”/”fridsam”[1]
TA[IS] [P]LA[T]E[…]IS ”gat[or]na”.[2]
ANĒR [TH…] KA ”man”[3]
[…]SION AUTOU ”[nä]stan sin”[4]
EN TAIS KA ”i hjär[tana era]”[5]
[…]
O […] PAN De tre sista bokstäverna är pan.[6]
Mikael Winninge, docent och översättningsdirektor
Noter:
[1] Detta adjektiv är sannolikt attribut till ordet ”dom”, krima, ett ord som dock inte går att utläsa av fragmentet. I den hebreiska texten talas det om ”fredens dom”. På grekiska blir det en ”fredlig dom” eller ”fridsam dom”.
[2] I Septuaginta (LXX), den mest kända grekiska översättningen av den hebreiska bibeln, står det tais pylais hēmōn, ”era portar”, men i fragmentet verkar det stå tais plateiais, ”gatorna”. På detta ställe överensstämmer prepositionsuttrycket i LXX med hebreiskan, ”i era portar”, medan fragmentet från Nahal Hever förmodligen haft uttrycket ”på gatorna”. Detta är ett viktigt belägg för omständigheten att den exakta textlydelsen inte var fixerad vi denna tid. Antagligen är läsarten ”portar” ursprungligare, eftersom det var i stadsporten många rättsliga ärenden avgjordes i gammal tid. En djärv gissning kunde vara att stadsporten som arena för domslut var överspelad efter romarnas förstöring av Jerusalems tempel, murar och portar år 70 e.Kr. Kanske speglar föreliggande grekiska översättning tiden mellan år 70 och Bar Kochba-upproret 132–135 e.Kr.
[3] Sannolikt är ordet ”man” följt av best. art. fem. sing. ack. och därefter början av ordet ka[kian], ”det onda”. Radens första ord ”man” utgör en skillnad jämfört med översättningen i LXX, där det i stället för ”man” står ”var och en” (mer idiomatiskt). Ordvalet ”man” är en ordagrann översättning från hebreiskan.
[4] Här står det med all säkerhet ”sin nästa” (omvänd ordföljd på svenska), vilket överensstämmer med formuleringen såväl i den hebreiska texten som i LXX. Den underliggande hebreiska formuleringen lyder ordagrant: ”En man ska inte planera det onda mot sin nästa.” Det grekiska fragmentet från Nahal Hever ligger i denna formulering uppenbarligen mycket nära hebreiskan.
[5] Även om bara de två första bokstäverna i det grekiska ordet ”hjärtana” finns bevarade, ka[rdias], föregås ordet av prepositionen ”i” och förväntad bestämd artikel. Här stämmer texten både med hebreiskan och med LXX. Det handlar om att inte planera det onda i sina hjärtan, dvs. i sina tankar. På detta ställe är översättningen i Bibel 2000 tämligen fri (”Tänk inte ut onda planer mot varandra”).
[6] Dessa bokstäver skulle kunna ingå i det grekiska ordet panta, ”allt”, som ingår i formuleringen ”allt sådant hatar jag”.
