Exempel ur översättningen
NT 2026 bygger på ett tydligt översättningsideal: att förena trohet mot grundtexten med ett nutida, idiomatiskt språk. Översättningen är en centrumöversättning, vilket betyder att den ska fungera i många olika sammanhang – i kyrkor, i undervisning, i kultur och i personlig läsning.
Arbetet styrs av nio principer som Bibelsällskapets styrelse antog 8 mars 2021. Dessa principer hjälper översättarna att göra konsekventa, genomtänkta val när språket, kulturen eller teologin kräver avvägningar.
Direktiven för översättningen
Följande citat är ur direktiven.
”Uppdraget för projekt NT 2026 är att producera en centrumöversättning. Med det menas i det här sammanhanget att målsättningen med översättningsprojektet är att tillgodose många olika behov samtidigt.”
”Den avvägning som eftersträvas i projekt NT 2026 kan beskrivas med beteckningen ”moderat funktionell ekvivalens”.
”Ambitionen skulle kunna sammanfattas så: att centrala termer och begrepp i grundtexten återges så konsekvent som möjligt, medan den språkliga strukturen (syntaxen) och bildspråket anpassas efter målspråkets förutsättningar.”
Övergripande ideal
Översättningsidealet som präglar direktiven innebär att översättningen ska ligga något närmare källtexten än exempelvis NT 81. Det påverkar vad man språkligt och stilistiskt har utrymme att göra, även när målet är en nutida språkdräkt. Varje formulering kräver noggranna avvägningar mellan exegetisk precision och språklig gestaltning. Strävan efter ett modernt språk behöver därför vägas mot det övergripande och mer varsamma översättningsidealet.
Ett exempel på detta är hur återkommande nyckelord i grundtexten översätts mer konsekvent än tidigare. Det kan göra språket mindre varierat, men tydliggör samband i texten och kan fördjupa förståelsen.
De nio principerna
Bibelsällskapets styrelse fattade beslut om direktiv och översättningsprinciper för NT 2026 den 3 maj 2021. Målet var att producera en centrumöversättning, som kan tillgodose många olika behov samtidigt. Texten ska vara vetenskapligt förankrad, den ska ha litterära kvaliteter och kunna användas i olika samfund.
En grundläggande utgångspunkt var att översättningen ska återge grekiskan på ett korrekt och rättvisande sätt, både med avseende på enskilda ord och syntax. Det övergripande översättningsidealet ska vara ”Moderat funktionell ekvivalens”, vilket innebär att centrala termer och begrepp i grundtexten återges så konsekvent som möjligt, medan den språkliga strukturen (syntaxen) och bildspråket anpassas efter målspråkets förutsättningar. Till detta hör ambitionen att på ett realistiskt sätt återge främmande och kulturspecifika drag i texten, utan att nutidsanpassa dem.
Därtill fastslogs nio översättningsprinciper. Dessa rangordnades i angelägenhetsgrad, men ordningen skulle inte vara strikt eftersom avvägningar alltid måste göras och komplexa beslut fattas löpande. Översättningsprinciperna är följande:
Princip 1
”Svenskan ska vara av god kvalitet och ha en idiomatisk, begriplig, naturlig och nutida språkdräkt.”
Han sa: »Omvänd er. Himmelriket är nära.«
Matt 3:2
Det grekiska ordet markerar en grundläggande förändring av sinnelaget och inställningen som styr en människas tankar och handlingar. I en fotnot till denna vers nämns en annan översättning: »Ändra ert sätt att tänka. Himmelriket är nära.« Den alternativa översättningen »ändra ert sätt att tänka« hade starkt stöd bland exegeterna och fanns med i den så kallade pilotöversättningen av Markusevangeliet, publicerad 2021. Responsen från referensgrupper och privatpersoner var blandad. Under arbetet med NT 2026 har stilisterna framfört argumentet att »omvändelse« i nutida svenska innebär en förändring av sinnelag och tänkesätt. De har därmed satt sin prägel på översättningen av verbet metanoeō. Den retoriska pregnansen i den korta uppmaningen »Omvänd er« var ett ytterligare argument.
Herren Jesus Kristus nåd, Guds kärlek och den heliga Andens gemenskap vare med er alla.
2 Kor 13:13
I NT 2026 används formuleringen »Jesus Kristus nåd« i stället för »Jesu Kristi nåd«. Motiveringen är att den ålderdomliga genitivformen »Jesu Kristi« inte längre används i svenskan annat än i det religiösa språket. Valet av formulering i NT 2026 utesluter på intet vis en fortsatt användning av den äldre formen i böner och gudstjänst.
Den valda översättningen av versen skapar balans mellan de tre uttrycken »Herren Jesus Kristus nåd, Guds kärlek och den heliga Andens gemenskap«, vilket motsvaras av tre genitivkonstruktioner på grekiska. När man jämför med översättningen i NT 81 (»Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden«) kan man konstatera att prepositionen »från« används i NT 81. Därmed låser man texten vid en specifik tolkning, medan genitiven innebär en öppenhet. Princip 9 om en mångtydig och öppen text har vägts in som stöd för en genitivkonstruktion. »Jesus Kristus nåd« kan ju lika gärna betyda den nåd som finns i eller hos Jesus Kristus.
Bröder och systrar, följ samma exempel som jag. Och liksom ni har oss till förebild, se också på de andra som lever så.
Fil 3:17
En ordagrann översättning av grekiskans inledande uppmaning skulle kunna formuleras så här: »Var mina med-imitatörer«. Att en sådan översättning inte blir naturlig svenska är uppenbart. Paulus poäng är att filipperna, liksom han själv, ska imitera Kristus. De flesta översättningar förenklar genom att på olika sätt säga att filipperna ska imitera Paulus. Med omskrivningen »Följ samma exempel som jag« kommer NT 2026 närmare grundtextens innebörd.
Princip 2
”När ett grekiskt ord kan återges med samma svenska ord på olika ställen utan att svenskan blir onaturlig eller saken obegriplig, bör konkordansprincipen gälla.
Strävan efter konkordans gäller i synnerhet centrala teologiska begrepp och nytestamentliga nyckelord.
Mer än två olika översättningar av sådana ord ska helst undvikas.
Vid nödvändiga avvikelser ska en fotnot införas.”
Och Ordet blev kött och tog sin boning hos oss
Joh 1:14
Under projektets gång har ambitionen att vara så konkordanta som möjligt när det gäller centrala begrepp mer och mer kommit att beskrivas som en strävan efter »en koherent terminologi«. Det är ytterst sällan som det går att översätta ett och samma ord på ett helt konsekvent sätt. Ett ord som i hög grad är konsekvent översatt är grekiskans sarx. Det översätts som regel med »kött«, men ibland med koherenta termer som »det jordiska« eller »det mänskliga«.
Som slavar åt Gud, lev som fria människor, men använd inte friheten som täckmantel för det onda.
1 Pet 2:16
Grekiskans doulos betyder i grunden »slav« och det översätts därför nästan alltid så i NT 2026. I många bibelöversättningar förkommer den mer harmlösa återgivningen »tjänare«. Eftersom det finns flera andra grekiska ord för tjänare av olika slag är det inte motiverat att släta över det faktum att en slav var livegen. I den citerade texten är det uppenbart att motsatsen till ordet »slav« är »fri«.
Princip 3
”Trohet mot främmande kultur är angelägen. Både dåtida föreställningar och seder bör komma till uttryck i översättningen, utan att nutidsanpassas. Vissa invanda översättningar och tolkningar behöver dessutom ge plats för historiskt rimligare sådana.”
Om du som är jude lever efter andra folks seder och inte efter judisk sed, varför tvingar du då de andra folken att leva judiskt?
Gal 2:14b
Det svenska ordet »hedning« betyder normalt »för-kristen«, exempelvis asatroende, eller i vardagligt tal »icke-kristen«. I det bibliska språkbruket betyder det specifikt »icke-jude«. På engelska finns det en teknisk term för detta, nämligen »Gentile«. I NT 2026 förekommer inte ordet »hedning«. I stället talas det om »andra folk« eller »främmande folk«.
… och hon födde sin son, den förstfödda. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i rummet för gäster.
Luk 2:7
I NT 2026 översätts det grekiska ordet katalyma inte med »härbärge« som i NT 81. En viktig faktor är givetvis betydelsen av det grekiska ordet (som betyder utrymme för inkvartering eller rum för gäster). En annan faktor är ny kunskap om hur man normalt byggde sina bostäder med olika typer av angränsande utrymmen. Detta kunde inkludera särskilda utrymmen för djuren.
eller prokuratorerna, som är sända av honom [kejsaren] för att straffa dem som gör ont och berömma dem som gör gott.
1 Pet 2:14
I skandinavisk översättningstradition har »landshövding« och »ståthållare« dominerat. Om ambitionen är att ge en adekvat beskrivning av hur provinserna styrdes i romarriket är det latinska lånordet »prokurator« att föredra.
Princip 4
”Inkluderande språk bör eftersträvas i de fall det inte på ett avgörande sätt osynliggör kulturella skillnader mellan biblisk tid och nutida Sverige.”
Alltså, mina bröder och systrar, gläd er i Herren.
Fil 3:1
Det grekiska ordet adelfos betyder i snäv mening »bröder«, men beroende på sammanhanget kan både män och kvinnor inkluderas. Grekiskans ord är i praktiken mer inkluderande än svenskans »bröder«. Översättningarna »bröder och systrar« eller »syskon« kan därför rent innehållsligt vara mer korrekta ibland.
Hedra alla, älska era syskon i tron, frukta Gud och ära kejsaren.
1 Pet 2:17
Översättningen »era syskon i tron« utgör ett annat exempel på inkluderande språkbruk, där tidigare översättningar har haft »bröderna« eller »era trosbröder«.
Om en människa bekänner att Jesus är Guds Son, förblir Gud i henne och hon i Gud.
1 Joh 4:15
Substantivet »människa« är på svenska femininum, varför motsvarande pronomen är »hon« och »henne«. Jämför översättningen i NT 81: »Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud«.
Då kom de till honom med en man som var lam och som bars av fyra personer.
Mark 2:3
En människa bör inte definieras genom en substantivering av sitt funktionshinder. I NT 2026 undviks formuleringar som »en lam« och »den blinde«. I stället lyder översättningarna »en man som var lam« (Mark 2:3) och »den blinda mannen« (Mark 8:23).
Princip 5
”Det bibliska bildspråket bör bevaras där det är möjligt. Hänsyn kan tas till etablerat bibliskt bildspråk i svensk översättningstradition. Principen om begriplighet måste dock vara överordnad.”
Vi föll alla ner till marken och jag hörde en röst som sa till mig på hebreiska: Saul, Saul, varför förföljer du mig? Det blir svårt för dig att sparka mot oxpiken.
Apg 26:14
»Sparka inte mot oxpiken« är en metafor där bildhälften är tydlig (boskapsskötsel). Bildspråket i uttrycket »spjärna mot udden« (KB 1917 och äldre översättningar) går inte automatiskt att förstå, utan kräver kunskap om uttryckets betydelse. I NT 81 har man av begriplighetsskäl släppt bildspråket helt och hållet: »Det går dig illa om du spjärnar emot.« I NT 2026 bevaras bilden med ett sparkande motspänstigt kreatur genom valet av substantivet »oxpiken«. Bildspråket förklaras i fotnot.
Gör er därför i sinnet redo för uppbrott, var nyktra och sätt ert hopp helt och fullt till den nåd som kommer er till del när Jesus Kristus uppenbaras.
1 Pet 1:13
En mer ordagrann återgivning av grekiskan finns i KB 1917: »Omgjorden därför edert sinnes länder«. Bilden handlar om hur man binder upp sina kläder med ett rep eller ett skärp, för att kunna röra sig snabbt och smidigt. Att detta uttryck sedan appliceras på »sinnet« gör bilden närmast halsbrytande. Därför släpper NT 81 bilden helt: »Var därför beredda att bryta upp«. Även ordet »sinnet« försvinner i den översättningen. I NT 2026 blir det alltså en medelväg. Beredskapen för uppbrott ska vara förankrad i sinne och tanke.
Princip 6
”Rytm och olika retoriska drag i en text har viktiga kommunikativa funktioner. Därför kan textens form ibland vara angelägnare att efterlikna än den grammatiska strukturen.”
Då tog en mäktig ängel upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och sa:
»Så ska Babylon, den stora staden,
störtas med våldsam kraft,
och hon ska aldrig mer bli funnen.Upp 18:21
De flesta bibelöversättningar har flera avsnitt och stycken där poetisk text särskiljs från prosa och berättande text genom poetisk uppställning. Det kan handla om sånger och böner exempelvis. Det är inte alltid självklart var gränsen går mellan poesi och prosa. Liksom många moderna översättningar har NT 2026 fler poetiska uppställningar än NT 81.
Den som kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru, sina barn, sina bröder och systrar och därtill sitt eget liv, kan inte vara min lärjunge.
Luk 14:26
Formuleringen är retoriskt tillspetsad. I sak handlar det om att inte prioritera familjen – något som är särskilt känsligt i en kultur präglad av heder och skam. Här kan lösningen i Folkbibeln 2015 användas som jämförelse: »Om någon kommer till mig och inte sätter mig högre än sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge.« Enligt principerna för NT 2026 är en retoriskt tillspetsad framställning viktig att återge.
Princip 7
”Ålderdomliga ord och uttryck som inte kommunicerar meningen nära och direkt bör undvikas. ”
Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska rädda sitt folk från deras synder.«
Matt 1:21.
Valet att använda verbet »rädda« i stället för »frälsa« kan illustreras med denna text. Verbet »frälsa« används ju sällan i dagligt tal och kan upplevas svårare att förstå. Därför används verbet »rädda« genomgående i NT 2026. Å andra sidan är NT 2026 helt konsekvent i användningen av substantivet »Frälsare«. Alternativet »Räddare« är inte särskilt vackert och kan dessutom vid högläsning missförstås som komparativ av adjektivet »rädd«. Det abstrakta substantivet sōtēria återges omväxlande med översättningen »räddning« och »frälsning« beroende på sammanhanget. Det senare ordvalet är naturligt när det handlar om en genomgripande existentiell förändring i en människas liv eller om det eviga livet.
Princip 8
”Stilistiska skillnader i grekiskan mellan olika skrifter eller delar av skrifter bör återspeglas i den svenska översättningen i den omfattning det är möjligt.”
Där låg Jakobs källa. Jesus var trött av vandringen och satte sig vid källan. Det var omkring sjätte timmen.
En samarisk kvinna kommer för att hämta vatten. Jesus säger till henne: »Ge mig något att dricka.« Hans lärjungar hade nämligen gått iväg till staden för att köpa mat. Då säger den samariska kvinnan till honom …
Joh 4:6ff
I Johannes 4 använder författaren ett berättartekniskt grepp och växlar till historisk presens i ett längre avsnitt omgärdat av text med tempus för förfluten tid. Just i Johannesevangeliet förekommer historisk presens i sammanhängande sjok. Detta är något som vanligtvis inte återges i bibelöversättningar, men som nu lyfts fram i NT 2026.
Princip 9
”När grekiskan är mångtydig och öppen för mer än en rimlig tolkning, bör den öppenheten om möjligt bevaras i översättningen under förutsättning att texten inte blir onaturlig och alltför dunkel.”
Jesus svarade: »Ännu en kort tid är ljuset hos er. Vandra medan ni har ljuset, så att inte mörkret får grepp om er. Den människa som vandrar i mörkret vet inte vart hon går.
Joh 12:35
»Vandra medan ni har ljuset, så att inte mörkret får grepp om er.« Annan översättning: »övervinner«. Termen är mångtydig och kan uppfattas både kognitivt och fysiskt. Här avviker NT 2026 från till exempel NT 81 och Folkbibeln 2015.
För om deras förkastande ledde till försoning för världen, vad ska då deras mottagande leda till, om inte liv för de döda?
Rom 11:15
Uttrycket »deras förkastande« är mångtydigt. Antingen är det de (några i Israel) som förkastar (subjekt) eller blir förkastade (objekt). Eftersom Paulus skriver att Gud inte har förskjutit sitt folk, betyder det sannolikt att några i Israel har förkastat evangeliet. Notera att NT 81 gör en entydig tolkning genom följande formulering: »Ty om detta att de försköts gav världen försoning, vad skall då deras upptagande ge, om inte liv för de döda?«