Exempel ur översättningen
NT 2026 bygger på ett tydligt översättningsideal: att förena trohet mot grundtexten med ett nutida, idiomatiskt språk. Översättningen är en centrumöversättning, vilket betyder att den ska fungera i många olika sammanhang – i kyrkor, i undervisning, i kultur och i personlig läsning.
Arbetet styrs av nio principer som Bibelsällskapets styrelse antog 8 mars 2021. Dessa principer hjälper översättarna att göra konsekventa, genomtänkta val när språket, kulturen eller teologin kräver avvägningar.
Direktiven för översättningen
Följande citat är ur direktiven.
”Uppdraget för projekt NT 2026 är att producera en centrumöversättning. Med det menas i det här sammanhanget att målsättningen med översättningsprojektet är att tillgodose många olika behov samtidigt.”
”Den avvägning som eftersträvas i projekt NT 2026 kan beskrivas med beteckningen ”moderat funktionell ekvivalens”.
”Ambitionen skulle kunna sammanfattas så: att centrala termer och begrepp i grundtexten återges så konsekvent som möjligt, medan den språkliga strukturen (syntaxen) och bildspråket anpassas efter målspråkets förutsättningar.”
Övergripande ideal
Översättningsidealet som präglar direktiven innebär att översättningen ska ligga något närmare källtexten än exempelvis NT 81. Det påverkar vad man språkligt och stilistiskt har utrymme att göra, även när målet är en nutida språkdräkt. Varje formulering kräver noggranna avvägningar mellan exegetisk precision och språklig gestaltning. Strävan efter ett modernt språk behöver därför vägas mot det övergripande och mer varsamma översättningsidealet.
Ett exempel på detta är hur återkommande nyckelord i grundtexten översätts mer konsekvent än tidigare. Det kan göra språket mindre varierat, men tydliggör samband i texten och kan fördjupa förståelsen.
De nio principerna
Nedan finner du projektets översättningsprinciper. Till alla principer har det valts ut ett par bibelord som visar hur principerna har påverkat översättarnas val. Under varje bibelord finns en kort kommentar som kan hjälpa förståelsen av vad urvalet visar.
I arbetet vägs principerna mot varandra och spänner mot varandra.
Princip 1
”Svenskan ska vara av god kvalitet och ha en idiomatisk, begriplig, naturlig och nutida språkdräkt.”
Han sa: »Omvänd er. Himmelriket är nära.«
Matt 3:2
Det grekiska ordet markerar en grundläggande förändring av sinnelaget och inställningen som styr en människas tankar och handlingar. Översättningen i fotnoten hade starkt stöd bland exegeterna och ”ändra ert sätt att tänka” fanns med som exempel i provöversättningar som referensgrupper och privatpersoner responderade på. Detta är ett exempel på hur stilisterna satt sin prägel på översättningen med argumentet att ”omvändelse” i nutida svenska innebär en förändring av sinnelag och tänkesätt. Den retoriska pregnansen var också ett argument.
Herren Jesus Kristus nåd, Guds kärlek och den heliga Andens gemenskap vare med er alla.
2 Kor 13:13
Översättningen väljer ”Jesus Kristus nåd” i stället för ”Jesu Kristi” som är en ålderdomlig genitivform som inte annars används i svenskan längre.
Översättningen av versen skapar balans mellan de tre uttrycken ”Herren Jesus Kristus nåd, Guds kärlek och den heliga Andens gemenskap”, vilket motsvaras av tre genitivkonstruktioner på grekiska. När man jämför med översättningen i NT81 (”Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden”) kan man konstatera att de använder prepositionen ”från”. Därmed låser man texten vid en specifik tolkning, medan genitiven innebär en öppenhet.
Här har även princip 9 vägts in som stöd för en genitivkonstruktion här. ”Jesus Kristus nåd” kan lika gärna betyda den nåd som finns i eller hos Jesus Kristus.
Bröder och systrar, följ samma exempel som jag. Och liksom ni har oss till förebild, se också på de andra som lever så.
Fil 3:17
Att översätta ordagrant som det står i grekiskan, det vill säga ”var mina med-imitatörer”, låter onaturligt på svenska. ”Följ samma exempel som jag” blir därmed en översättning som låter bättre på svenska och som dessutom ligger nära grundtextens innebörd.
Princip 2
”När ett grekiskt ord kan återges med samma svenska ord på olika ställen utan att svenskan blir onaturlig eller saken obegriplig, bör konkordansprincipen gälla.
Strävan efter konkordans gäller i synnerhet centrala teologiska begrepp och nytestamentliga nyckelord.
Mer än två olika översättningar av sådana ord ska helst undvikas.
Vid nödvändiga avvikelser ska en fotnot införas.”
Och Ordet blev kött och tog sin boning hos oss
Joh 1:14
Översättningen har i viktiga teologiska begrepp valt en mer konsekvent översättning. Det grekiska ordet sarx översätts till exempel mer återkommande ”kött”. Det kan jämföras med NT81, som har ett annat översättningsideal, ett rikt och varierat språk, och därmed använder cirka 15 olika översättningar av ordet.
Som slavar åt Gud, lev som fria människor, men använd inte friheten som täckmantel för det onda.
1 Pet 2:16
Grekiskans doulos kan översättas med både “tjänare” och “slav”, något som normalt varieras i översättningar. Eftersom NT 2026 söker en mer konsekvent översättning så görs valet att oftast skriva ”slav”. Det blir en mer utmanande läsning för den som är van vid ”tjänare”.
Princip 3
”Trohet mot främmande kultur är angelägen. Både dåtida föreställningar och seder bör komma till uttryck i översättningen, utan att nutidsanpassas. Vissa invanda översättningar och tolkningar behöver dessutom ge plats för historiskt rimligare sådana.”
Om du som är jude lever efter andra folks seder och inte efter judisk sed, varför tvingar du då de andra folken att leva judiskt?
Gal 2:14b
Det svenska ordet ”hedning” har en negativ klang. Om vi jämför med engelskan så har den flera ord som kan användas (där vissa har en mer neutral klang): gentile, pagan eller heathen. På svenska väljer därför översättarna att byta ordet till ”andra folk”, då begreppet på grekiska är en distinktion mellan judar och ”icke judar”.
… och hon födde sin son, den förstfödda. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i rummet för gäster.
Luk 2:7
I NT 2026 översätts det grekiska ordet katalyma inte med ”härbärge” som i NT 81. En viktig faktor är givetvis betydelsen av det grekiska ordet (som kan betyda härbärge men också gästrum, utrymme för inkvartering). En annan faktor är ny kunskap om hur man normalt byggde sina bostäder med olika typer av angränsande utrymmen.
eller prokuratorerna, som är sända av honom [kejsaren] för att straffa dem som gör ont och berömma dem som gör gott.
1 Pet 2:14
I skandinavisk översättningstradition har översättningarna ”landshövding” och ”ståthållare” dominerat. Om ambitionen är att ge en adekvat beskrivning av hur provinserna styrdes i romarriket är det latinska lånordet ”prokurator” att föredra, eftersom grekiskan saknar en specifik term för detta ämbete.
Princip 4
”Inkluderande språk bör eftersträvas i de fall det inte på ett avgörande sätt osynliggör kulturella skillnader mellan biblisk tid och nutida Sverige.”
Alltså, mina bröder och systrar, gläd er i Herren.
Fil 3:1
Det grekiska ordet för bröder syftar ibland just på bröder i en familj, men i många hälsningar i Nya testamentet syftar det snarare på alla närvarande ”trossyskon”. I dessa fall har NT 2026 valt det mer inkluderande ”bröder och systrar”, eller i enstaka fall syskon.
Hedra alla, älska era syskon i tron, frukta Gud och ära kejsaren.
1 Pet 2:17
Ett annat exempel på inkluderande språkbruk där tidigare översättningar t ex har valt ”bröderna” eller ”trosbröder”.
Om en människa bekänner att Jesus är Guds Son, förblir Gud i henne och hon i Gud.
1 Joh 4:15
Människa i svenska språket har hon/henne som pronomen. Detta är alltså en anpassning till svenska skrivregler. Jämför t ex NT81: ”Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud”.
Princip 5
”Det bibliska bildspråket bör bevaras där det är möjligt. Hänsyn kan tas till etablerat bibliskt bildspråk i svensk översättningstradition. Principen om begriplighet måste dock vara överordnad.”
Vi föll alla ner till marken och jag hörde en röst som sa till mig på hebreiska: Saul, Saul, varför förföljer du mig? Det blir svårt för dig att sparka mot oxpiken.
Apg 26:14
”Sparka inte mot oxpiken” är en metafor där bildhälften är tydlig (boskapsskötsel). Bildspråket i uttrycket ”spjärna mot udden” (KB1917 och äldre översättningar) går inte automatiskt att förstå, utan kräver kunskap om uttryckets betydelse. I NT81 har man av begriplighetsskäl släppt bildspråket helt och hållet: ”Det går dig illa om du spjärnar emot.”. På grund av princip 5 bevarar NT 2026 bilden men förklarar den i noten.
Gör er därför i sinnet redo för uppbrott, var nyktra och sätt ert hopp helt och fullt till den nåd som kommer er till del när Jesus Kristus uppenbaras.
1 Pet 1:13
En mer ordagrann återgivning av grekiskan finns i KB1917: ”Omgjorden därför edert sinnes länder”. Bilden handlar om hur man binder upp sina kläder med ett rep eller ett skärp, för att kunna röra sig snabbt och smidigt. Att detta uttryck sedan appliceras på ”sinnet” gör bilden närmast halsbrytande. Därför släpper NT81 bilden helt: ”Var därför beredda att bryta upp”. Även ordet ”sinnet” försvinner i den översättningen. I NT 2026 blir det alltså en medelväg. Beredskapen för uppbrott ska vara förankrad i sinne och tanke.
Princip 6
”Rytm och olika retoriska drag i en text har viktiga kommunikativa funktioner. Därför kan textens form ibland vara angelägnare att efterlikna än den grammatiska strukturen. ”
Den som kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru, sina barn, sina bröder och systrar och därtill sitt eget liv, kan inte vara min lärjunge.
Luk 14:26
Formuleringen är retoriskt tillspetsad. I sak handlar det om att inte prioritera familjen – något som är särskilt känsligt i en kultur präglad av heder och skam. Här kan lösningen i Folkbibeln 15 användas som jämförelse: ”Om någon kommer till mig och inte sätter mig högre än sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge.” Enligt principerna för NT 2026 är en retoriskt tillspetsad framställning viktig att återge.
Då tog en mäktig ängel upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och sa:
»Så ska Babylon, den stora staden,
störtas med våldsam kraft,
och hon ska aldrig mer bli funnen.Upp 18:21
Bibeltexten har flera uppställningar där berättande text särskiljs från poetisk text (till exempel sånger och böner). Detta är vanligt i bibelöversättningar men en del texter i NT 2026 har poetisk uppställning där t ex NT81 inte har det, som i exemplet ovan.
Princip 7
”Ålderdomliga ord och uttryck som inte kommunicerar meningen nära och direkt bör undvikas. ”
Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska rädda sitt folk från deras synder.«
Matt 1:21.
Översättarna har valt att låta verbet ”rädda” användas i stället för ”frälsa” eftersom det anses vara lättare att förstå och att ”frälsa”, som verb, används sällan i dagligt tal. Däremot bevarar översättningen substantiven ”Frälsare” och ”frälsning”.
Princip 8
”Stilistiska skillnader i grekiskan mellan olika skrifter eller delar av skrifter bör återspeglas i den svenska översättningen i den omfattning det är möjligt.”
Där låg Jakobs källa. Jesus var trött av vandringen och satte sig vid källan. Det var omkring sjätte timmen.
En samarisk kvinna kommer för att hämta vatten. Jesus säger till henne: »Ge mig något att dricka.« Hans lärjungar hade nämligen gått iväg till staden för att köpa mat. Då säger den samariska kvinnan till honom …
Joh 4:6ff
I Johannes 4 använder författaren ett berättartekniskt grepp och växlar till historisk presens i ett stycke omgärdat av preteritum. Anledningen kan diskuteras men greppet används ett par gånger i evangelierna. Detta är något som vanligtvis inte återges i svenska översättningar men som lyfts fram i NT 2026.
Princip 9
”När grekiskan är mångtydig och öppen för mer än en rimlig tolkning, bör den öppenheten om möjligt bevaras i översättningen under förutsättning att texten inte blir onaturlig och alltför dunkel.”
Jesus svarade: »Ännu en kort tid är ljuset hos er. Vandra medan ni har ljuset, så att inte mörkret får grepp om er. Den människa som vandrar i mörkret vet inte vart hon går.
Joh 12:35
”Vandra medan ni har ljuset, så att inte mörkret får grepp om er.” Annan översättning: ”övervinner”. Termen är mångtydig och kan uppfattas både kognitivt och fysiskt. Här avviker NT 2026 från till exempel NT81 och Folkbibeln 15.
För om deras förkastande ledde till försoning för världen, vad ska då deras mottagande leda till, om inte liv för de döda?
Rom 11:15
Uttrycket deras förkastande är mångtydigt. Antingen är det de som förkastar (subjekt) eller blir förkastade (objekt). Eftersom Paulus skriver att Gud inte har förskjutit sitt folk, betyder det sannolikt att några i Israel har förkastat evangeliet. Notera att NT81 gör en entydig tolkning genom följande formulering: ”Ty om detta att de försköts gav världen försoning, vad skall då deras upptagande ge, om inte liv för de döda?”