Den samiske prästen Lars Rangius var först ut. Under åren 1701 till 1713 översatte han Nya Testamentet till sin dialekt vid Vindelälvens källor. Översättningen trycktes emellertid inte med motiveringen att den var för lokal till sin språkform. Att finna en språkform som kunde förstås i ett så stort område som möjligt av Sápmi var en svår uppgift. Kyrkoherden och skolmästaren Pehr Fjellström i Lycksele grep sig verket an.

Han gjorde sig förtrogen med de dialektala skillnaderna och skapade det så kallad sydlapska bokspråket. Det grundar sig främst på de nordligare dialekterna i Västerbottens län.

 

Vid översättningen utgick Pehr Fjellström från Karl XII:s Bibel, utgiven 1703. I december 1755 färdigtrycktes Ådde Testament (Nya Testamentet) i Stockholm . Vid Fjellströms död 1764 hade arbetet med Gamla Testamentet ännu inte kommit igång.

 

Förverkligandet tog många lappmarksprästers tid, krafter och kunnande i anspråk. Av stor betydelse blev det Lexicon Lapponicum som utarbetades av Fjellströms efterträdare Erik Lindahl tillsammans med kyrkoherden i Jokkmokk Johan Öhrling. Verket utkom 1780. Den sistnämndes son Samuel gjorde studieresor i såväl i Pite som Lycksele och Åsele lappmarker för att få bättre kännedom om de olika dialekterna. Även dennes bror Emanuel och skolmästaren i Jokkmokk Nathanael Fjellström var engagerade i översä ttningsarbetet. Ett hundra riksdaler beviljades till den grundliga granskning som ägde rum under de mörkaste månaderna vintern 1794–1795. Anslaget visade sig otillräckligt varför de tre begärde ytterligare medel till ”ved och ljus, som under samma Collationering åtgått uti arbetsrummet.” Inte heller denna generation fick emellertid se hela Bibeln färdigöversatt till samiska. År 1807 var ungefär hälften av Bibelmanuskriptet tryckt.

 

Nu valde domkapitlet att låta en student slutföra arbetet. Prästsonen Erik Johan Grönlund, bördig från Arvidsjaur, befanns vara ”försedd med god underbyggnad i Studier och fullkomlig kännedom af lappska språket”. Grönlund var född 1787 och blev vid 22 års ålder en av alla tiders yngsta bibelöversättare! I ett brev den 30 januari 1809 skriver han till en nationskamrat i Uppsala om ”ett förtroende hvartill jag tyckes vara alldeles ovärdig.” Han skulle emellertid visa sig vara förtroendet värdig! I en skrivelse 21 augusti 1811 meddelade Härnösands domkapitel att Tat Ailes Tjalog (Den Heliga Skrift ) äntligen blivit färdig.

 

Helbibeln fick ett imponerande omfång på 2124 sidor. Den trycktes i två tusen exemplar och distribuerades bland annat till sameskolorna och de kringvandrande nomadlärarna. Bibeln gavs även som belöning åt skolbarn som gjort ”utmärkta framsteg uti erforderlige Christendomsstycken.” Även läskunniga brudpar kunde föräras Den Heliga Skrift på samiska. På den nordsamiska huvuddialekten skedde översättningsarbetet i Norge. Här utkom Nya Testamentet först 1840 och hela Bibeln 1895. På lulesamiska trycktes Nya Testamentet 1903. Nyöversättningar till nord- respektive lulesamiska av Nya Testamentet kom 1998 och 2000.